Tidsfälla

Sitter här 01:55, pigg som bara satan och modembloggar i sängen. Har gnällt förut, men det här är det stora dilemmat med att jobba natt, man hamnar på sniskan rent tidsmässigt. M är i Götet och hälsar på Britta, alltså fanns det ingenting hårdplanerat och jag kunde sova ut ordentligt. Det gjorde jag, sov till 16, då brorsan ringde och undrade om jag inte skulle komma till Högsjö snart.

Problemet är bara att alla andra sover, medan jag sitter och funderar på vad fasen jag ska hitta på. Har redan sett tre filmer ikväll så det känns lite passe´... Man kan ju alltid filosofiera lite om tiden, eftersom den satt mig i skiten ikväll, här kommer nånting som jag faktiskt inte tänkt på förut. Jag läste i det i Teknikmagasinet av alla ställen, men man fick sig en liten funderare, here goes:

"Det går inte att leva i nuet"

Tiden är ett relativt begrepp som vi människor delar upp i två delar, dåtid och framtid. Nutid blir då skärningspunkten mellan dessa två och begränsas enbart av upplösningen på de instrument som mäter tiden. Alltså: om våra klockor/hjärnor bara kunde registrera att ett dygn hade passerat skulle "nutid" vara 24 timmar. Men eftersom vi delade upp dygnet i timmar, minuter och sekunder ökar upplösningen och nutiden blir allt mindre. Med dagens klockor där tidsflödet kan bestämmas utifrån atomers rörelser med otrolig exakthet blir det inte mycket kvar av nutiden...

Naturligtvis lever vi i nuet hela tiden, men det går så fort att vi aldrig hinner uppfatta det, förrän det redan har hänt, så då kan man ju undra var vi egentligen befinner oss? I konstant dåtid eller hur blir det egentligen? Hoppas att ni inte eller kan sova nu ;)

/Ch